Publicerade studier kring medfött hjärtblock av svenska forskare

Nedan följer ett urval av de studier som publicerats av svenska forskare inom området medfött hjärtblock.

Klicka gärna på respektive studie för att läsa en en populärvetenskaplig sammanfattning på svenska och för att få möjlighet till att läsa studien i sin helhet.

‘Uppföljning av en grupp patienter med hjärtblock’ – Isolated congenital complete atrioventricular block in adult life. A prospective study

M Michaëlsson, A Jonzon, T Riesenfeld
Circulation 92:442-9,1995.

Svensk sammanfattning:

I denna svenska studie har man intervjuat och samlat in journaldata från 102 patienter med komplett hjärtblock utan samtida hjärtmissbildningar, födda 1964-1994. Vid analysen fann man bland annat att patienter med medfött komplett block löper risk att drabbas av plötsligt hjärtstillestånd (Stoke-Adams), i vissa fall med dödlig utgång redan vid första tillfället. Förutom Stoke-Adams noterade man symtom som upprepade svimningar, trötthet, besvär vid fysisk ansträngning och låg ventrikulär frekvens.

Författarna sammanfattar att resultaten från deras studie visar på att profylaktisk pacemakerbehandling är att rekommendera även hos patienter utan symtom. Pacemaker implantering trots avsaknad av symtom motiveras med den observerade relativt höga risken för oförutsägbara Stoke-Adams attacker, som även vid första tillfället kan ha dödlig utgång, samt en gradvis minskad ventrikulär frekvens och avsevärd inskränkthet i möjlighet till fysisk aktivitet.

Klicka här för hela artikeln.

En marklör för medfött hjärtblock– A serologic marker for fetal risk of congenital heart block
S Salomonsson, T Dörner, E Theander, K Bremme, P Larsson, M Wahren-Herlenius
Arthritis and Rheumatism 46:1233-41, 2002

Svensk sammanfattning:
I artikeln beskrivs en antikroppsprofil hos modern som i studien funnits vara närma associerat med att hennes barn drabbas av komplett medfött hjärtblock. Uppkomst av medfött hjärtblock verkar vara beroende av att modern har antikroppar mot mot en mindre del av Ro52-proteinet, vilken benämns p200. Författarna föreslår en nära övervakning av gravida kvinnor med dessa specifika antikroppar under graviditetsveckorna då block vanligen uppstår (graviditets vecka 18-24).

Klicka här för hela artikeln.

’Övervakning av foster med risk att utveckla hjärtblock med ultraljud’ 2006 – Doppler echocardiographic and electrocardiographic atrioventricular time intervals in newborn infants: evaluation of techniques for surveillance of fetuses at risk for congenital heart block

G Bergman, LA Jacobsson, M Wahren-Herlenius, SE Sonesson
Ultrasound Obstetitric Gynecololgy 28(1):57-62, 2006.

Svensk sammanfattning:
I den beskrivna studien utvärderas två etablerade och en ny metod att mäta överledningstider (AV tider) hos foster med risk att utveckla medfött hjärtblock. Härtats utveckling följs hos 22 foster med hjälp av tre olika Doppler-metoder.

Klicka här för hela artikeln.

’Ro/SSA antikroppar binder till kardiomyocyter, stör deras balans av kalcium och medierar hjärtblock’ 2005 – Ro/SSA autoantibodies directly bind cardiomyocytes, disturb homeostasis and mediate congenital heart block.

S Salomonsson, SE Sonesson, L Ottosson S Muhallab, T Olsson, M Sunnerhagen, VJ Kuchroo, P Thoren, E Herlenius, M Wahren-Herlenius. Journal of Experimental Medicine 201:11-7, 2005

Svensk sammanfattning:
I detta arbete beskrivs hur antikroppar från mödrar specifika för en mindre del av Ro52 proteinet (p200) är associerade med förlängda överledningstider och medfött hjärtblock hos deras barn. Detta visas även experimentellt i en djurmodell. Vidare visar man att antikroppar från patienter specifika för p200 binder till hjärtceller och påverkar deras funktion, vilket leder till lagring av intracellulärt kalcium och slutligen till celldöd.
En tolkning av resultaten är att passiv överföring av moderns antikroppar specifika för Ro52 och p200 under fostertiden orsakar medfött hjärtblock genom att binda till hjärtmuskelceller hos barnet och därmed inducerar obalans i cellernas kalciumbalans och orsaka celldöd.

Klicka här för att öppna artikeln.

‘Specificitet och roll av Ro/SSA antikroppar vid medfött hjärtblock’ – Antibodies to amino acid 200-239 (p200) of Ro52 as serological markers for the risk of developing congenital heart block

L Strandberg, O Winqist, SE Sonesson, S Mohseni, S Salomonsson, K Bremme, JP Buyon, H Julkunen, M Wahren-Herlenius. Clinical and Experimental Immunology, 2008.

Svensk sammanfattning:
Studiens syfte var att utvärdera närvaro av antikroppar mot p200-delen av Ro52 som prediktor för graviditeter med hög risk att drabbas av medfött hjärtblock. Författarna etablerade ett internationellt samarbete för att kunna analysera ett större antal graviditeter. Sammanlagt analyserades sera från 202 kvinnor med barn med medfött hjärtblock.
Sammanfattningsvis fann man att Ro52-antikroppar mot p200-delen av proteinet kan förekomma hos kvinnor med barn utan hjärtblock men antikropps-nivåerna var signifikant högre i mammor som fött barn med medfött hjärtblock, vilket stödjer användandet av p200 som en markör för hög-risk graviditeter.

Klicka här för hela artikeln.

‘Antikroppsmarkör för medfött hjärtblock i större patientcohort’ – Specificity and effector mechanism of autoantibodies in congenital heart block

M Wahren-Herlenius and S-E Sonesson
Current Opinio in Immunology, 2006

Svensk sammanfattning:
En sammanfattande artikel som summerar vad som till 2006 är känt kring kopplingen mellan antikroppar mot Ro52-proteintet hos gravida kvinnor och medfött hjärtblock hos deras barn, samt hur laborativa och kliniska studier kan tolkas för att försöka förstå hur medfött hjärtblock utvecklas.

‘Information kring medfött hjärtblock insamlat i svensk studie’ 2011 -A population-based investigation of the autoantibody profile in mothers of children with atrioventricular block.

Salomonsson S, Dzikaite V, Zeffer E, Eliasson H, Ambrosi A, Bergman G, Fernlund E, Theander E, Ohman A, Rydberg A, Skogh T, Wållberg-Jonsson S, Elfving A, Fored M, Ekbom A, Lundström U, Mellander M, Winqvist O, Sonesson SE, Gadler F, Jonzon A, Wahren-Herlenius M. Scand J Immunol. 2011 Nov;74(5):511-7.

Klicka här för hela artikeln.

Development of heart block in children of SSA/SSB-autoantibody-positive women is associated with maternal age and displays a season-of-birth pattern.
Ambrosi A, Salomonsson S, Eliasson H, Zeffer E, Skog A, Dzikaite V, Bergman G, Fernlund E, Tingström J, Theander E, Rydberg A, Skogh T, Öhman A, Lundström U, Mellander M, Winqvist O, Fored M, Ekbom A, Alfredsson L, Källberg H, Olsson T, Gadler F, Jonzon A, Kockum I, Sonesson SE, Wahren-Herlenius M.
Ann Rheum Dis. 2012 Mar;71(3):334-40.

Klicka här för hela artikeln.

Svensk sammanfattning:

I de båda ovanstående analyserna har vi studerat uppgifter från familjer med hjärtblock tillsammans i samband med att vi gjort antikroppsanalyser från blodprover från mammor till barn med medfött hjärtblock. I analysen har vi försökt samla in information från alla som har medfött hjärtblock i Sverige, vi identifierade 338 individer med medfött hjärtblock födda 1914-2010.
I analysen visar vi återigen att antikroppar mot Ro52 proteinet, så kallade SSA antikroppar, hos mammorna är tätt sammankopplat med risken att få ett barn med medfött hjärtblock. Våra data visar att risken att en mamma med dessa antikroppar som fått ett barn med hjärtblock tidigare får ytterligare ett barn med hjärtblock är ungefär 12%, det vill säga ungefär 1 på 10. Vår analys visar att pojkar och flickor drabbas i lika utsträckning av hjärtblock, och att risken att födas med ett hjärtblock verkar vara större om man föds på sommaren.
Vi kommer fortsätta att samla in prover från barn som föds med hjärtblock efter 2010 och vi kommer att fortsätta att studera både de som drabbas av medfött hjärtblock och deras syskon.

‘Kvinnors erfarenheter av att vänta och föda barn med risk för autoantikroppsrelaterat hjärtblock’ – The experiences of pregnancy in women with SSA/Ro52 autoantibodies.

Tingström J, Barimani M, Sonesson SE, Wahren-Herlenius M, Henriksson EW.
Musculoskeletal Care. 2010 Dec;8(4):215-23.

Klicka här för hela artikeln
Ro52 autoantibody-positive women’s experience of being pregnant and giving birth to a child with congenital heart block.
Tingström J, Welin Henriksson E, Sonesson SE, Wahren-Herlenius M.
Midwifery. 2011 Dec 9. [Epub ahead of print]

Klicka här för hela artikeln
Svensk sammanfattning:

Studiernas syfte var att med utgångspunkt i kvinnors egna upplevelser ta tillvara deras erfarenheter och därigenom utveckla och förbättra vård och bemötande för kvinnor/familjer under graviditeten, förlossningen och den viktiga tiden efter barnets födelse.
I två olika studier har vi intervjuat autoantikroppspositiva kvinnor om deras upplevelser under graviditeten.
I den första studien intervjuade vi kvinnor som under gravidtetsvecka 18-24 gått på ultraljudsundersökningar i syfte att följa utvecklingen av barnets hjärta för att upptäcka tecken på utveckling av eventuellt hjärtblock. Denna studie fokuserade på graviditeter där hjärtblock inte utvecklades hos barnet.
Vi har också haft möjlighet att intervjua autoantikroppspositiva kvinnor som fått ett barn med medfött hjärtblock under åren 1999-2009 i en separat studie.
Båda studierna visade tydligt att vetskapen och kunskapen om medfött hjärtblock är relativt låg i samhället och den större sjukvårdsorganisationen. Det visade sig också att den information och vård man fick skiftade betydande beroende på var man bodde och vem man träffade inom sjukvården.
Den grupp av kvinnor som gjorde extra ultraljudsundersökningar och fick träffa en specialist upplevde att de fick bra information och stöd. Trots den ökade stressen som undersökningarna innebar uttryckte de att samspelet med personalen och den extra övervakningen av barnets utveckling hade stora fördelar och innebar ett stöd under den kritiska perioden.
Sammanfattningsvis visade studierna att informationen och kunskapen om medfött hjärtblock behöver öka. För båda grupperna gällde att informationen om risken i många fall var bristfällig innan man kom i kontakt med specialistpersonal. Skriftlig och muntlig information behöver utvecklas och finnas tillhands för både involverad personal och kvinnan/familjen. Många kvinnor uttryckte också en önskan om mer stöd än vad som erbjudits.

‘Tillväxt och utveckling hos barn med medfött hjärtblock’ -Long-term growth of children with autoantibody-mediated congenital heart block. Skog A, Eliasson H, Tingström J, Källberg H, Salomonsson S, The Swedish Congenital Heart Block Study Group, Sonesson SE, Wahren-Herlenius M. Acta Paediatr. 2013 Jul;102(7):718-26.

Klicka här för hela artikeln.
Neurodevelopment in children with and without congenital heart block born to anti-Ro/SSA-positive mothers. Skog A, Tingström J, Salomonsson S, Sonesson SE, Wahren-Herlenius M. Acta Paed. 2013 Jan; 102(1):40–46.
Klicka här för hela artikeln.

Svensk sammanfattning

I en tidigare studie där vi följde barn med hjärtblock från födseln upp till ett års ålder fann vi att barn med medfött hjärtblock som grupp har något lägre födelsevikt än barn utan hjärtblock. Vi observerade också att barn födda med hjärtblock vid ett års ålder fortfarande väger något mindre än barn utan hjärtblock. Detta arbete publicerades i den vetenskapliga tidsskriften Pedaitics år 2008 och finns att ladda ner här.

Eftersom medfött hjärtblock är en ovanlig sjukdom finns det få långtidsuppföljningar som undersöker hur barn med medfött hjärtblock växer och utvecklas i jämförelse med andra barn. Syftet med våra nästa två delstudier har varit att undersöka tillväxt och utveckling hos barn födda till Ro/SSA positiva mammor (både barn med medfött hjärtblock och deras syskon utan hjärtblock), i ett längre perspektiv upp, upp till 18 års ålder.

Resultaten av tillväxtstudien visar att barn med ett komplett medfött tredjegrads-block som grupp väger något mindre både i jämförelse med sina syskon utan hjärtblock och i jämförelse med svenska referensvärden för normalpopulationen från födseln upp till 2-3 års ålder, då en ”catch-up” initieras. Från 9-11 års ålder har dessa barn som grupp normala kroppsmått som inte skiljer sig väsentligt från varken syskonen utan hjärtblock eller svenska referensvärden. Trots att vikten hos barn med hjärtblock var låg vid födseln och under de första levnadsåren, inleddes således en spontan catch-up i vikt redan i småbarnsåren men som grupp nådde barnen med hjärtblock inte svenska referensstandarder förrän vid 9-11 års ålder. Uppföljning av tillväxt och kost hos barn med medfött hjärtblock är därför att rekommendera.

Vid analysen av neuropsykiatrisk utveckling, tyder våra data på att både SLE hos mamman och ett komplett hjärtblock hos barnet kan påverka barnets neuropsykiatriska utveckling precis som andra tidigare kända faktorer såsom manligt kön och att vara för tidigt född. I den studerade gruppen var inlärningssvårigheter vanligare hos barn till mammor med SLE, medan uppmärksamhetsproblem påverkades av både SLE hos mamman och hjärtblock hos barnet. Uppföljning av den neuropsykatriska utvecklingen kan således övervägas för barn med hjärtblock, speciellt om barnet är en pojke och mamman är diagnosticerad med SLE. Resultaten från den neuropsykiatriska uppföljningen bör dock tolkas med försiktighet då studien är utförd retrospektivt och studiegruppen är relativt liten.

CMM Research Groups

NEUROGENETIK OCH PSYKIATRISKA SJUKDOMAR

GENETISKA SJUKDOMAR

INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

KARDIOVASKULÄRA OCH METABOLA SJUKDOMAR